Midwinter

Igår kväll när Eric och jag satt och kollade på tv i vardagsrummet så hörde jag hur någon gnydde/halvskrek i buren. Kunde inte avgöra vem det var och alla verkade okej så jag gick och lade mig tidigt. Återigen idag så hörde jag dessa gnyenden och kunde lokalisera dem till Sam. Blev ordentligt orolig eftersom marsvin inte visar att de har ont/är sjuka förrän det är väldigt allvarligt (flyktdjur=ej visa sig svaga). Tänkte direkt: "urinsten". Kollade efter blod i buren, tog upp honom och tryckte på magen, inte ett ljud. Kände igenom honom och märkte till slut en stor kula på ena sidan magen/höften. Ropade på Eric och såg i mitt inre hur jag skulle bli tvungen att åka och avliva min högt älskade Sam. Det visade sig dock vara en stor varböld som Eric fick tömma. Själv var jag assistent och höll på att spy. Vi fick raka av pälsen på sidan och sedan tvätta såret med sprit och smörjde med någon sårsalva. Blev så lättad över att det inte var något allvarligare och att bölden var ytlig. Man undrar ju om det inte är tillräckligt nu som det är.